Upptäck Mölndals Historia Genom Skönlitteratur

För den som är intresserad av Mölndals historia erbjuder skönlitteraturen en fascinerande ingång. Historikern Lars Gahrn lyfter fram ett antal romaner som, genom sina berättelser, tar oss med på en resa genom Mölndals förflutna.

Familjen Hall och Gunnebo

Familjen Hall och deras sommarresidens Gunnebo har fångat många författares intresse. Även om deras huvudsakliga verksamhet kretsade kring Göteborg, är Gunnebo en återkommande miljö i dessa verk.

Fredrik Cederborghs bok från 1831, ”Berättelse om Den, först rike och ansedde, sedermera fattige och föraktade John Hall, Dess lefnadsöden och ömkansvärda död. Sannfärdig Sannsaga”, målar upp en dramatisk bild av John Hall den yngre, även om den inte är helt sanningsenlig.

Sophie Elkans roman från 1899, ”John Hall: En historia från det gamla Götheborg”, erbjuder en inblick i överklassens sociala liv kring sekelskiftet 1800. Trots vissa felaktigheter användes den länge som en referensbok.

Evert Lundströms ”Livets teater” från 1986 och Hanna Lans ”Inget älskar jag mer” från 2021, som handlar om friherrinnan Hilda Sparre på Gunnebo, är ytterligare exempel på hur Mölndals historia vävts in i skönlitteraturen.

Hejderidaren och Francke

Lars Svensson, en beryktad hejderidare från Krokslätt, står i centrum för Johannes Sundblads roman ”Smuglarens dotter” från 1877. Sundblad skildrar Svensson som en smugglare och vrakplundrare, även om den senare anklagelsen saknar stöd från andra källor.

August Cederquist, under pseudonymen Curre, gav 1879 ut ”Mölndalsflickan: Teckning ur lifvet af Curre”, en skandalroman om fabrikör David Otto Francke. Trots Franckes försök att förstöra boken, ger den en inblick i de sociala spänningarna i Mölndal.

Krokslätt och Mölndalsbro i Litteraturen

Ella Hillbäck, som växte upp i Krokslätt och Solängen, beskriver sin barndom i romanen ”Albatross” från 1943. Olle Länsberg, som också hade kopplingar till Mölndalsbro, skildrar sin uppväxt i romanen ”Barnatro” från 1950, som trots titeln fokuserar mer på kärlekslivet än barnatro.

Sven Peterssons postuma verk ”Att öppna ett fönster mot dåtiden” från 2018 skildrar livet i Mölndals Kvarnby och senare Stockholm. Boken är delvis självbiografisk och ger en levande bild av Mölndal under den tiden.

Sonia Strömbergs ”Längtan” från 2002 är en annan roman med Mölndalskoppling, känd för sitt psykologiska djup och lättlästa stil.

Kända Författare med Kopplingar till Mölndal

Flera andra framstående författare har också bott i Mölndal, även om de inte skrivit specifikt om staden. Bland dessa finns Wilma Lindhé, Nils Hasselskog, Ebba Lindqvist, Eric S. Alexandersson, Mare Kandre och Malin Lindroth. Hasselskog nämner dock Mölndal i en humoristisk parodi på tidningsskribenters okunskap.

Genom dessa romaner får vi en rik och varierad bild av Mölndals historia. Författarnas levande skildringar erbjuder ett alternativt sätt att förstå och uppleva stadens förflutna, bortom de traditionella historieböckerna.